1. Hem
  2. Valdemarsviks kommun
  3. Vatten och avfall
  4. Vatten och avlopp
  5. Förslag till ny VA-taxa 2027

Förslag till ny VA-taxa 2027

Ny VA-taxa i Valdemarsviks kommun – varför och vad innebär det för dig som fastighetsägare?

Valdemarsviks kommun har tagit fram ett förslag till ny VA-taxa som ska gälla från och med 1 januari 2027. Förslaget ska behandlas politiskt, och beslut om den nya taxan fattas av kommunfullmäktige under 2026.

Den föreslagna taxan bygger på branschstandarden P120 från Svenskt Vatten. Syftet är att fördela avgifterna för vatten och avlopp på ett tydligare och mer långsiktigt hållbart sätt. För dig som fastighetsägare skulle förändringen innebära att vissa delar av avgiften beräknas på ett nytt sätt. Avgiften utgår fortfarande från vilka VA-tjänster fastigheten använder och vilka kostnader kommunen behöver täcka.

Varför ändras taxan?

Den nya VA-taxan delar upp avgiften tydligare. Avgiften består av fasta delar och delar som beräknas utifrån fastighetens storlek, antal bostadsenheter och vattenförbrukning. Hur stor förändringen blir beror därför på fastighetstyp och vilka VA-tjänster som används. Höjningen beror också på ökade kostnader i kommunens VA-verksamhet, vilket innebär ett större intäktsbehov än tidigare år.

  • Taxan ändras för att följa svensk branschstandard och bättre spegla hur VA-tjänsterna används. Samtidigt behöver kommunen finansiera utbyggnad, drift och underhåll av VA-anläggningarna. Därför har både taxans utformning och avgiftsnivåerna setts över.
  • Investeringar i utbyggnad och underhåll av VA-nätet gör att de årliga avgifterna behöver höjas.
  • Utbyggnaden till nya områden har också ökat behovet av att se över och höja anläggningsavgiften – den engångsavgift som fastighetsägaren betalar vid anslutning till kommunalt VA.

Hur ser den nya årliga avgiften ut?

VA-taxan innehåller regler för vilka avgifter som gäller i olika situationer. Den årliga avgiften kallas brukningsavgift och är den avgift du betalar löpande för vatten, spillvatten och dagvatten. För de flesta fastighetsägare består brukningsavgiften av fyra delar:

  1. Grundavgift per fastighet
  2. Avgift per bostadsenhet (bruttoarea omräknas för verksamheter).
  3. Dagvattenavgift per kvadratmeter tomtyta (en fast avgift för småhusfastigheter, till exempel villor)
  4. Avgift per kubikmeter vattenförbrukning

Hur påverkas du av den nya VA-taxan?

Villafastigheter

En villaägare kommer med den nya VA-taxan att betala en grundavgift, bostadsenhetsavgift, en dagvattenavgift och kubikmeteravgift. Kubikmeteravgiften är den avgift som påverkas av din vattenförbrukning. En högre vattenförbrukning innebär generellt sett en högre avgift även med den nya VA-taxan.

Det som ändras för dig som villaägare är att dagvattenavgiften i den nya VA-taxan tas ut som en egen avgift för den fastighet som är avgiftsskyldig för den tjänsten. I den tidigare VA-taxan är dagvattenavgiften en del av den fasta avgiften. Den nya taxan innebär ingen ny avgift utan ett ändrat sätt att ta ut avgiften på.

Fastigheter med flerbostadshus

Du som äger en fastighet med flerbostadshus kommer med den nya VA-taxan att betala en grundavgift, bostadsenhetsavgift per lägenhet, en dagvattenavgift utifrån hur stor fastighetens tomt är och kubikmeteravgift utifrån vattenförbrukningen.

För dig som äger en fastighet med flerbostadshus blir dagvattenavgiften en separat avgift om fastigheten är avgiftsskyldig för tjänsten. Tidigare ingick den i den fasta avgiften. Det är alltså ingen ny avgift, utan ett nytt sätt att ta ut den. Avgiften baseras på tomtytan och blir därför högre för en större tomt än för en mindre.

Fastigheter som ingår i en samfällighet för VA

Om din fastighet ingår i en samfällighet för VA betalar du en grundavgift per fastighet som påverkas av hur vattenförbrukningen mäts. Har du en egen vattenmätare får fastigheten en viss reduktion på grundavgiften. Om du och dina grannar har gemensam vattenmätning blir reduktionen större. I övrigt betalar du avgift enligt samma principer som en villafastighet i den nya VA-taxan.

Fastigheter med verksamhet

Om du äger en fastighet med någon form av verksamhet kommer du med den nya VA-taxan att betala en grundavgift, en avgift som beräknas utifrån verksamhetens bruttoarea omräknad till bostadsenheter, en dagvattenavgift utifrån fastighetens tomtyta och en kubikmeteravgift utifrån vattenförbrukningen.

Det som ändras genom den nya VA-taxan är att dagvattenavgiften i den nya taxan tas ut som en egen avgift per kvadratmeter tomtyta. I den gamla VA-taxan är dagvattenavgiften en del av den fasta avgiften. Den nya VA-taxan innebär ingen ny avgift utan är ett ändrat sätt att ta ut avgiften på. Avgiften baseras på tomtytan och blir därför högre för en större tomt än för en mindre.

Ord och begrepp

Vatten eller dricksvatten som vi också kallar det är det vatten som kommunen levererar till dig i ditt hus eller din verksamhet. Du måste betala avgifter för denna tjänst och hur avgiften beräknas framgår av kommunens VA-taxa.

Spillvatten är ett annat ord för avloppsvatten. Kommunen tar emot spillvattnet från din fastighet och leder det till reningsverket för behandling och rening.

Dagvatten är regnvatten och dräneringsvatten från tomter, vägar och andra ytor. Kommunen tar hand om detta vatten, renar det vid behov och leder det till närmsta vattendrag.

Vattentjänstlagen är den lag i Sverige som reglerar kommunens ansvar för att ordna dricksvatten, spillvatten och dagvatten när det behövs för att skydda människors hälsa eller miljön. Lagen reglerar också fastighetsägarnas rättigheter och skyldigheter. En rättighet för dig som fastighetsägare är att få tillgång till kommunala vattentjänster när din fastighet ligger inom ett kommunalt verksamhetsområde. En skyldighet är att betala avgifter enligt kommunens VA-taxa.

Verksamhetsområdet är det geografiska område där kommunen ordnar dricksvatten-, spillvatten- och dagvattentjänster.

VA-taxan anger vilka avgifter som fastighetsägare inom det kommunala verksamhetsområdet ska betala för vatten- och avloppstjänster.

Frågor och svar

P120 är Svenskt Vattens normalförslag och vägledning för kommunala VA-taxor. Publikationen beskriver bland annat hur anläggnings- och brukningsavgifter kan byggas upp och hur olika typer av fastigheter och VA-tjänster kan hanteras. P120 är en branschmodell – inte kommunens automatiskt gällande taxa.

Nej. P120 är en vägledning från Svenskt Vatten. Det är vattentjänstlagen och kommunens antagna taxeföreskrifter som utgör den rättsliga grunden för avgiftsuttaget.

Nej, det sker inte automatiskt genom lag. Om kommunen vill införa P120 behöver den ta fram och besluta om en ny eller reviderad VA-taxa.

VA-taxan reglerar vilka avgifter som fastighetsägare ska betala för tillgång till den allmänna VA-anläggningen. Den brukar delas upp i anläggningsavgifter och brukningsavgifter och kan omfatta dricksvatten, spillvatten och dagvatten.

Normalt beslutar kommunfullmäktige om VA-taxans föreskrifter och avgiftsnivåer. Taxan kan dock utformas så att VA-huvudmannen får besluta om vissa avgiftsbelopp inom ramen för fastställda beräkningsgrunder.

Anläggningsavgiften är normalt en engångsavgift som tas ut när en fastighet ansluts till den allmänna VA-anläggningen. Avgiften bidrar till finansieringen av den VA-anläggning som behövs för att tillhandahålla tjänsterna.

Den gör det möjligt att fördela en del av kostnaden för utbyggnaden av den allmänna VA-anläggningen på de fastigheter som får nytta av anslutningen. Avgiftsuttaget måste samtidigt uppfylla vattentjänstlagens krav på skälighet och rättvisa.

Bostadsenhetsavgiften är en avgiftsparameter i P120:s modell för anläggningsavgifter. Den har ersatt den tidigare benämningen lägenhetsavgift och är avsedd att kunna tillämpas på olika typer av bostäder, inte bara lägenheter i flerbostadshus.

Brukningsavgiften är den löpande avgift som fastighetsägaren betalar för VA-tjänsterna. Den kan bestå av fasta och rörliga delar.

Brukningsavgifterna ska finansiera VA-verksamhetens nödvändiga kostnader inom ramen för gällande regler. Exempel är drift, personal, energi, kemikalier, underhåll, förnyelse, kapitalkostnader, vattenproduktion, rening, provtagning, administration och beredskap.

VA-verksamheten har stora kostnader som inte varierar direkt med den enskilda fastighetens vattenförbrukning. Ledningsnät, vattenverk, reningsverk, pumpstationer, beredskap och underhåll måste exempelvis finnas även när förbrukningen är låg.

Den rörliga avgiften är normalt kopplad till exempelvis mängden levererat vatten och bidrar till att fördela vissa kostnader efter faktisk användning.

Dagvattenavgift avser avgifter kopplade till kommunens hantering av dagvatten inom den allmänna VA-anläggningen. P120 innehåller förtydliganden om bland annat dagvatten från fastighet och allmän plats.

Om kommunen tillhandahåller dagvattentjänster genom den allmänna VA-anläggningen kan fastighetsägaren omfattas av avgift för tjänsten. Avgiften ska ha stöd i kommunens VA-taxa och vara förenlig med vattentjänstlagen.

Nej. Avgiftsuttaget ska följa vattentjänstlagen och kommunens taxa. Lagen ställer bland annat krav på att avgiftsuttaget ska vara skäligt och rättvist.

VA-verksamheten omfattas av självkostnadsprincipen. Avgifterna ska därför inte användas för att generera en vinst till kommunen utöver vad som är förenligt med de regler som gäller för VA-verksamheten.

Ja, framtida investeringar och förnyelsebehov är en viktig del av kommunens långsiktiga VA-ekonomi. Exempel är nytt vattenverk, reningsverk, ledningsförnyelse, reservoarer, pumpstationer, klimatanpassning och åtgärder för nya lagkrav.

Taxan är gemensam inom kommunen men avgiftsberäkningen kan skilja sig beroende på fastighetstyp, antal bostadsenheter, tomtyta, förbrukning och vilka VA-tjänster fastigheten omfattas av.

Verksamhetsfastigheter kan behöva hanteras utifrån andra förutsättningar än bostadsfastigheter. Exempel är industri, hotell, restaurang, handel, skola och större verksamhetsanläggningar. Kommunens antagna taxa avgör hur avgiften beräknas.

Det kan i vissa situationer finnas möjlighet att hantera särskilda förhållanden genom avtal, men ett sådant avtal får inte strida mot kommunens VA-taxa eller gällande lagstiftning.

Det beror på vilken avgift det gäller och vad kommunens VA-taxa föreskriver. Att en fastighetsägare väljer att inte använda vatten innebär inte automatiskt att alla avgifter försvinner.

Det kan vara möjligt att ta ut avgift även om den fysiska anslutningen till huset inte är genomförd. Bedömningen beror bland annat på verksamhetsområde, förbindelsepunkt, fastighetens förhållanden och den kommunala taxan.

Det kan vara möjligt i vissa situationer. Bedömningen påverkas bland annat av kommunens taxekonstruktion, vad som redan har betalats, fastighetsbildningen och hur den påverkar nyttan av VA-anläggningen.

Det beror på hur den kommunala taxan är utformad. Det är viktigt att skilja mellan taxans avgiftskonstruktion och beslut om avgiftsnivåer. Eventuell indexreglering måste ha stöd i den antagna taxan och vara förenlig med gällande regler.

Det beror på hur kommunens taxa är utformad. Normalt beslutar kommunfullmäktige om taxans nivå och utformning, men taxan kan ge VA-huvudmannen rätt att besluta om avgiftsbelopp enligt fastställda beräkningsgrunder.

P120 bygger vidare på tidigare taxemodeller men innehåller bland annat uppdaterade definitioner, anpassningar till senare rättspraxis och förtydliganden kring dagvatten, samfälligheter, stora verksamhetslokaler och bostadsenhetsavgift.

En lämplig arbetsgång är att kartlägga nuvarande taxa, jämföra den med P120, analysera juridiska konsekvenser, göra ekonomiska och fördelningsmässiga analyser, ta fram förslag till ny taxa, kommunicera förändringarna och därefter besluta och införa taxan.

Kommunen bör bland annat analysera juridik, anläggningsavgifter, bostadsenheter, verksamheter, dagvatten, fasta och rörliga avgifter, tomtyta, investeringar, förnyelse, indexreglering, samfälligheter, storförbrukare och hur förändringarna påverkar olika delar av VA-kollektivet.

P120 är en modell och vägledning – inte kommunens automatiskt gällande taxa. Det är kommunens antagna VA-taxa tillsammans med vattentjänstlagen och övrig relevant rätt som styr det faktiska avgiftsuttaget.