Fogmassor
PCB finns i fogmassor i byggnader som har uppförts eller fogats under perioden 1956–1973, främst från mitten på 60-talet och fram t.o.m. 1973. PCB-haltiga fogmassor kan finnas mellan bygg- och prydnadselement, mellan material av olika slag som tegel och trä, i rörelsefogar (s.k. dilationsfogar), runt dörrar och fönster, runt balkonger vid anslutning till fasad, mellan balkonggolv och sidor samt i naturstensfasader.
Exempel på varumärken där PCB förekom är:
- Lasto-meric, leverantör Göta kemi (Tremco)
- Bostic-Vulkfil, leverantör Bostic
- Tio-Tät, leverantör Skandinaviska byggkemi/Nordsjöfärg
- Trefog, leverantör Trelleborgs gummifabrik/Trelleborg AB.
Fogmassor kan finnas i alla byggnadstyper men det är dock elementbyggnader som innehåller de största mängderna. Elementbyggnader kan vara av olika typer och för en rad olika ändamål:
- Helelementbyggnader (oftast flervånings- eller höghus, s.k. miljonprogramhus, men även kontor, skolor, sjukhus, vårdcentraler eller fabriksbyggnader)
- Elementbyggda vattentorn
- Transformatorstationer
- Byggnader med prydnadselement (kan vara kontor, skolor, bostäder m.fl.).
Elementbyggnader kan efter att de byggdes ha försetts med annan fasad utanpå den ursprungliga, t.ex. i samband med tilläggsisolering.
Golvmassor
PCB kan finnas i plastbaserade golvmassor från åren 1956–1973 och främst från åren
1967–1973. Golvmassorna är halkskyddande med kornighet i ytan och har lagts in i t.ex. storkök och industrilokaler och sprider PCB precis som fogmassor. Svårigheter att hitta dessa golv kan finnas, då de kan vara inbyggda, men de måste letas upp inför rivning för att förhindra spridning av PCB.
Kondensatorer
PCB har även använts i elektriska utrustningar, främst i oljekondensatorer och oljetransformatorer. I byggnader kan det förekomma utrustningar med små oljekondensatorer innehållande PCB som använts för faskompensering t.ex. i lysrörsarmaturer.
Fram till 80-talet var oljekondensatorn den vanligaste typen av kondensator och under 60- och 70-talet var det mycket vanligt att oljan även innehöll PCB. Oftast finns på armaturer, motorer och även på kondensatorer, tillverkningsår angivet. Om det inte går att avgöra kondensatorns innehåll bör den klassas som att den innehåller PCB.
Oljekondensatorer förekommer i lysrörsarmaturer, andra belysningsarmaturer (t.ex. gatubelysning), köksfläktar, tvättmaskiner, oljebrännare, pumpar, ventilationsanläggningar, hissautomatik m.m. Kondensatorer med metallhölje innehåller nästan alltid olja. Idag är oftast kondensatorn av plastmaterial.
Kondensatorer innehållande ofarligt material, t.ex. plast, väger oftast mycket mindre än en oljekondensator.
Isolerrutor
Isolerrutorna användes framförallt i offentliga byggnader, kontorshus mm. De består av två glas med en distansprofil emellan och en förseglingsmassa som kan innehålla PCB. De flesta isolerrutor med PCB som tillverkats i Sverige är från perioden 1965–1973, importerade t.o.m. 1980. På distansprofilen finns ofta en märkning med tillverkarens namn samt årtal och månad för tillverkning.
Svenska isolerrutor som tillverkades efter 1973 är PCB-fria. Om tillverkningsår inte kan bestämmas måste man anta att förseglingsmassan innehåller PCB.
